En jurist arbetar främst med att lösa olika juridiska problem. Utöver detta man kan som jurist arbeta med att både tolka och skapa lagar. Jurister kan representera företag, organisationer eller privatpersoner inom juridiska frågor och juridiska processer av olika slag. Vanliga arbetsuppgifter för en jurist kan vara att föra processer, förhandla fram avtal samt granska eller upprätta avtal och andra rättsliga handlingar. Hur jurister praktiskt arbetar är beroende av område och bransch, men den juridiska metoden kan översiktligt sägas bestå av att samla in, bearbeta, tolka och tillämpa juridiskt material så som lagtexter, förordningar, avtal och vägledande beslut.
Som jurist kan man arbeta inom en mängd olika branscher. Efter tagen examen kan man arbeta inom rättsväsendet, bank och finans, försäkringsbolag, utbildning, forskning, industri och handel, media, IT, internationella organisationer. Inom dessa olika branscher har man möjlighet att arbeta med en mängd olika juridiska områden, som processrätt, europarätt, affärsrätt, skatterätt, folkrätt, arbetsrätt, försäkringsrätt, immaterialrätt och miljörätt. Det finns behov av jurister på allt i från mindre advokatbyråer till stora företag och organisationer inom både den statliga och privata sektorn.
Juristexamen
För att arbeta som jurist krävs en juristexamen. En juristexamen utgörs av 270 högskolepoäng (hp), inbegripet en uppsats på 30 hp. Inom ramen för en juristexamen läser man dels obligatoriska grundkurser inom en mängd olika rättsliga områden, dels specialkurser som ger varje person en möjlighet att läsa kurser som intresserar en lite extra. Det finns även möjlighet att studera utomlands för att få en insyn i hur rättssystemet ser ut i andra länder. Juristprogram finns på flera olika lärosäten i Sverige, exempelvis Stockholms universitet, Uppsala universitet, Lunds universitet och Göteborgs universitet. Juristprogrammet avslutas med en uppsats om 30hp, dvs. en termin.
Efter tagen juristexamen finns möjlighet att söka notarietjänstgöring. Syftet med notarietjänstgöringen är att ge nyutexaminerade jurister erfarenhet och utbildning utöver de akademiska studierna. Tjänstgöringen sker huvudsakligen vid tingsrätt eller förvaltningsrätt under två år. Numera erbjuds även kombinerade notarietjänster där man tjänstgör på både en myndighet och domstol.
Notarietjänstgöring
Efter avslutad juristexamen är en notarietjänstgöring en populär väg att välja. Notarietjänstgöring är en form av vidareutbildning och innebär att du under 2 år tjänstgör på domstol, eller på domstol i kombination med delvis tjänstgöring på en myndighet. Parallellt med tjänstgöringen erbjuds en notarie både obligatoriska och frivilliga utbildningar som är anpassade för den specifika notarieanställning som en person har.
Det finns tre olika varianter av notarietjänstgöring. Dessa tre är ordinarie tjänstgöring, kombinationstjänstgöring och pakettjänstgöring.
Ordinarie tjänstgöring vid sker hos antingen en tingsrätt eller förvaltningsrätt under två års tid. Detta är den vanligaste typen av notarieanställning.
Det finns även en del förlängda notarieanställningar vid de tingsrätter som även är mark- och miljödomstol eller patent- och marknadsdomstol. Dessa anställningar omfattar 2,5 års tjänstgöring varav minst ett år på specialdomstolen och ett år på tingsrätten i övrigt.
Om du har erfarenhet av kvalificerat juridiskt arbete, till exempel på en advokatbyrå, kan du eventuellt tillgodoräkna dig den tiden. Detta innebär att din notarietjänstgöring kan förkortas med upp till sex månader.
Under en kombinationstjänstgöring tjänstgör man som notarie hos både tingsrätt och förvaltningsrätt. Tjänstgöringen är totalt två och ett halvt år, varav minst tolv månader vid respektive domstol.
Även här finns möjligheten att tillgodoräkna sig upp till sex månader från annat kvalificerat juridiskt arbete.
Under en pakettjänstgöring tjänstgör man som notarie hos både domstol och förvaltningsmyndighet. En pakettjänstgöring innebär att notarien inleder sin notarietjänstgöring med sex månader vid en förvaltningsmyndighet. Därefter fortsätter notarien vid en domstol, antingen tingsrätt eller förvaltningsrätt, i arton månader. För pakettjänstgöring kan du inte tillgodoräkna dig erfarenhet från annat kvalificerat juridiskt arbete som förkortar tiden.
De förvaltningsmyndigheter som är aktuella för en pakettjänstgöring är följande:
- Allmänna reklamationsnämnden
- Försäkringskassan
- Justitiekanslern
- Justitieombudsmannen
- Kriminalvården
- Kronofogdemyndigheten
- Länsstyrelsen i Stockholms län
- Migrationsverket
- Pensionsmyndigheten
- Åklagarmyndigheten
Notarietjänstgöring är ett viktigt och lärorikt steg mot din fortsätta karriär som jurist, oavsett om detta är inom rättsväsendet, på myndighet, byrå eller bolag.
Läs mer om notarietjänstgöring på www.notarie.se
Olika vägar att välja
Efter tagen juristexamen, och eventuellt utförd notarietjänstgöring, finns en mängd olika karriärmöjligheter att välja mellan. Med en juristexamen kan du välja att jobba inom rättsväsendet och exempelvis bli försvarsadvokat, målsägandebiträde, åklagare, beredningsjurist, föredragande, fiskal, assessor eller rådman. Utöver detta går att arbeta som diplomat eller inom olika delar av staten, såsom på departement eller olika myndigheter. I den privata sektorn har du möjlighet att jobba som advokat på en advokatbyrå med olika inriktningar, som bolagsjurist eller som jurist inom en mängd olika branscher, företag och organisationer.
Advokat
Den tjänst som kanske är mest associerad med att studera juridik är att arbeta som advokat. Jurist är ingen skyddad titel men det är däremot advokattiteln som ärskyddad i lag. Bara den som har blivit antagen som ledamot av Sveriges advokatsamfund får kalla sig advokat. Som advokat kan du jobba inom alla möjliga rättsliga områden, bara att du då har en skyddad titel och tillhör advokatsamfundet och måste efterfölja de regler som samfundet har satt upp.
Kraven för att bli antagen som ledamot i Sveriges advokatsamfund är höga. Förutom avslutad jur. kand.-/juristexamen, krävs minst tre års erfarenhet av kvalificerat, juridiskt arbete. Den som vill bli advokat måste också avlägga en muntlig examen och kunna visa att han eller hon är lämplig för yrket. Advokater måste också vidareutbilda sig fortlöpande. En advokat måste varje år genomgå minst 18 timmars vidareutbildning. Alla advokater omfattas också av ett obligatoriskt försäkringsskydd, som skyddar klienten om advokaten begår något fel. Alla advokater är även skyldiga att följa det som kallas god advokatsed.
123
Advokattiteln är kanske främst associerad med rollerna försvarsadvokat och målsägandebiträde. En försvarsadvokat har i uppdrag att företräda och försvara den tilltalade i ett brottmål, dvs. den som misstänkts ha begått ett brott och som sedan har åtalats för brottet. Detta innebär att föra den tilltalades talan underrättegången och för rätten försöka bevisa att det åklagaren påstår (det den tilltalade är åtalad för) inte stämmer och att den tilltalade därför ska frias. Ett målsägandebiträde däremot är oftast på andra sidan i rättssalen, dvs. hos den som har utsatts för ett brott. Målsägandebiträdets uppgift är att ta tillvara målsägandens intressen och vara till stöd under förundersökning och rättegång samt att eventuellt hjälpa till att begära ersättning/skadestånd. Det är inte alltid som det finns ett målsägandebiträde, utan detta utses av domstol vid vissa grövre brott, som vålds- och sexualbrott eller om rätten anser att det finns ett särskilt behov av ett målsägandebiträde.
Läs mer om vad det innebär att bli och arbeta som advokat på Advokatsamfundets hemsida.
Advokat eller biträdande jurist på advokatbyrå
Utöver notarietjänstgöring är arbete på en advokatbyrå kanske den populäraste vägen att välja direkt efter tagen juristexamen.
Det finns idag många advokatbyråer, både stora och små liksom nationella och internationella, som tillhandahåller juridiska tjänster inom en mängd olika rättsliga områden. Det finns bland annat brottmålsbyråer, familjerättsbyråer och affärsjuridiska byråer.
Domare (Rådman)
Titeln på en ordinarie domare i tings- eller förvaltningsrätt är rådman. Domaryrket innebär att du löser tvister, bedömer frågor och dömer i olika typer av mål. Arbetsfältet är brett och du får chansen att sätta dig in i de mest skiftande områden.
Om du utnämns till rådman har du enligt regeringsformen ett särskilt starkt skydd för din anställning. Det ska till mycket speciella skäl för att skiljas från anställningen. Du behöver inte ha fullgjort hela domarutbildningen för att bli rådman. Arbete som advokat eller åklagare kan också göra dig meriterad för en anställning som rådman. Motsvarande anställning inom överrätt är hovrättsråd eller kammarrättsråd.
Domarbanan består av olika steg som, även om alla steg inte är ett krav, ger värdefull erfarenhet för att till slut arbeta som domare. Det första steget efter tagen juristexamen är att jobba som notarie (notarietjänstgöring) som vanligtvis pågår under två år.
Nästa steg efter tingstjänstgöringen på domarbanan är att bli fiskal. Rollen som fiskal startar med sex månaders provanställning vid en hovrätt eller kammarrätt. Efter ett års tjänstgöring får man sedan arbeta med dömande uppgifter i tingsrätt eller förvaltningsrätt under minst två år. Under domarutbildningen ingår ett utbildningsprogram som är anpassat till arbetsuppgifterna under olika delar av tjänstgöringen.
Fiskalsutbildningen pågår under hela tiden som fiskal och tf. assessor och består av tio kurser som är ungefär en vecka långa. Vissa avsnitt är gemensamma för fiskaler vid allmän domstol och allmän förvaltningsdomstol. Den avslutande kursen är utformad som en studieresa. Då görs bland annat besök på olika EU-institutioner i Bryssel, EU-domstolen i Luxemburg och Europadomstolen i Strasbourg.
Efter tjänstgöringen som fiskal i tingsrätt eller förvaltningsrätt återstår arbete under ett år som tf. assessor i en domstol som dömer i högre eller sista instans innan man blir domare. Som tf. assessor deltar man som domare vid föredragningar och förhandlingar. Tillsammans med ordinariedomare får man även möjlighet att skriva egna domar och beslut. Efter ett år som tf. assessor är man äntligen färdigutbildad domare och får titeln hovrättsassessor eller kammarrättsassessor. Man kan med denna titel söka fast jobb som ordinarie domare, men även andra kvalificerade juridiska anställningar, som till exempel föredragande i Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.
Åklagare
Som åklagare har man tre huvuduppgifter. Tillsammans med polisen utreder man brott, beslutar om att åtala eller inte åtala den som är misstänkt för brottet och uppträder inför domstol. När brottsutredningen (förundersökningen) är färdig bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol. De flesta åklagare arbetar med alla slags brottmål men det finns åklagare som är specialiserade på till exempel ekonomiska brott eller relationsbrott. För att bli åklagare krävs det först att man har en juristexamen samt att man gått klart notarietjänstgöring vid tingsrätt eller förvaltningsrätt. Om man uppfyller dessa formella krav kan man söka till Åklagarmyndighetens aspirantutbildning.
Bolagsjurist
Alla företag har lagar och regler att följa. Företag ingår avtal med både leverantörer, kunder och anställda. De flesta företag behöver ta hjälp av jurister för att kunna efterleva alla krav som ställs på dem, vilket kan ske genom att företaget tar in hjälp externt från advokatbyråer eller genom att ha en intern juristavdelning. Som bolagsjurist består arbetet av motsvarande det jobb som företaget annars skulle anlita en advokat eller annan extern juridisk konsult för, såsom upprättande av avtal och intern riktlinjer, företräda företaget som ombud i tvister och ge utlåtanden på nya produkter som företaget vill utveckla. En bolagsjurist arbetar inte bara med bolagsrätt utan kan arbeta med frågor inom en mängd rättsområden, beroende på företagets behov.