[vc_row row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”2″ bottom_padding=”0″ overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ column_width_percent=”100″ shift_y=”0″ z_index=”0″ shape_dividers=””][vc_column width=”1/1″][vc_custom_heading subheading=”Här har vi samlat ett antal exempel på intervjufrågor i olika ämnen. Använd gärna den flytande menyn för att navigera mellan de olika ämnena. Om du önskar ytterligare exempel hänvisar vi till våra kurser.”]Exempel på intervjufrågor[/vc_custom_heading][/vc_column][/vc_row][vc_row unlock_row=”” row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”2″ top_padding=”3″ bottom_padding=”3″ overlay_alpha=”100″ gutter_size=”100″ column_width_percent=”100″ shift_y=”0″ z_index=”0″ style=”inherited”][vc_column column_width_percent=”100″ gutter_size=”3″ back_color=”color-lxmt” overlay_alpha=”50″ border_color=”color-wvjs” border_style=”dotted” shift_x=”0″ shift_y=”0″ shift_y_down=”0″ z_index=”0″ medium_width=”0″ mobile_width=”0″ sticky=”yes” zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ width=”1/4″][vc_custom_heading]Meny[/vc_custom_heading][uncode_list icon=”fa fa-arrow-right” icon_color=”color-vyce”]

[/uncode_list][/vc_column][vc_column width=”3/4″][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_font=”font-762333″ text_size=”h3″ text_space=”fontspace-781688″ subheading=”Här har vi samlat exempel på generella intervjufrågor som brukar dyka upp på de flesta intervjuer, oavsett bransch och typ av tjänst.” el_id=”faq-generella”]Generella frågor[/vc_custom_heading][vc_accordion][vc_accordion_tab title=”Berätta om dig själv” tab_id=”b768159d-b4e2-5″][vc_column_text]Det är en vanlig öppningsfråga. Eftersom det är stor sannolikhet att du kommer få den frågan bör du innan intervjutillfället tänka igenom vad som är relevant att berätta utifrån tjänsten du söker. Ett svar på frågan kan till exempel vara en kort och koncis beskrivning av dig som person samt de karriär- och utbildningsval du gjort. Ett tips är att innan du börjar berätta ställa en motfråga så du får lite information om vad intervjuaren är intresserad av att höra, annars riskerar du att sväva iväg i en ofördelaktig riktning.

Exempel på svar:

  • ”Absolut, är det något särskilt i mitt CV som ni vill att jag ska börja med?”
  • ”Självklart, ska jag börja med det yrkesmässiga eller min utbildning, bakgrund och intressen?”

[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Varför sökte du den här tjänsten?” tab_id=”2ffab584-c50b-0″][vc_column_text]Ytterligare en vanlig intervjufråga. Innan du går på intervjun bör du tänka igenom vad det är med tjänsten och/eller företaget som intresserar dig och hur du ska förmedla det till intervjuaren. Har du blivit rekommenderad av någon bekant? Lät arbetsuppgifterna roliga? Är det ett spännande företag? Finns det goda utvecklingsmöjligheter? Förhoppningsvis var det något som väckte ditt intresse när du läste jobbannonsen.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vad vet du om vårt företag?” tab_id=”e768017a-30ae-3″][vc_column_text]En vanlig och förhoppningsvis enkel öppningsfråga. Den kan dock bli förödande om du inte har gjort din läxa, det vill säga att läsa på om företaget innan intervjun. Gå gärna in på företagets hemsida och bekanta dig med deras produkter och/eller tjänster. Vidare är det bra att veta i vilka länder de är aktiva i, vem/vilka de största ägarna är samt hur stort företaget är (antal anställda, senaste årets omsättning etc.). Väl på intervjun bör du kortfattat sammanfatta vad du vet om företaget och visa att du gärna vill lära dig mer.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vad var det senaste som skrevs om oss i media?” tab_id=”17a90aab-83b7-0″][vc_column_text]En inte lika vanlig intervjufråga, men den förekommer. När du gör din research om företaget inför intervjun bör du också söka på företagets namn på Google för att se vad som eventuellt skrivs om företaget, annars riskerar du att missa en eventuell stor nyhet som en genuint intresserad person inte hade missat.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vilka är dina styrkor?” tab_id=”6fd632a0-5686-2″][vc_column_text]En nästan alltid förekommande fråga som du bör vara beredd på att besvara. Försök att främst lyfta fram egenskaper som du tror är relevanta för tjänsten du söker, men också dina styrkor i allmänhet. Det är alltid bra att ge konkreta exempel på situationer där dina styrkor har varit till hjälp, till exempel under tidigare anställningar och/eller under studietiden. Om du inte ger något exempel är det stor chans att intervjuaren kommer efterfråga det ändå.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vilka är dina svagheter? / Vad behöver du utveckla hos dig själv?” tab_id=”d9ceecd4-d4b1-3″][vc_column_text]Lika viktigt som det är att känna till dina styrkor är att känna till vad du du behöver utveckla hos dig själv, det vill säga din självkännedom. Alla har sidor som de vill och/eller behöver utveckla. Ett tips är att resonera kring egenskaper som både kan ses som en styrka och svaghet. Till exempel kan en detaljorienterad noggrann person eventuellt ha svårt att släppa kontrollen och lita på att en kollega/studiekamrat ansvarar för vissa arbetsuppgifter utan vill ha full kontroll och översyn av arbetet.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][/vc_accordion][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_font=”font-762333″ text_size=”h3″ text_space=”fontspace-781688″ subheading=”Här har vi samlat exempel på värderingsfrågor som kan dyka upp under en intervju. Om du vill fördjupa dina kunskaper inom företagsvärdering rekommenderar vi våra kurser samt vår ordbok som innehåller förklaringar av ytterligare värderingsrelaterade ord och begrepp.” el_id=”faq-foretagsvardering”]Företagsvärdering[/vc_custom_heading][vc_accordion][vc_accordion_tab title=”Hur värderar man ett företag?” tab_id=”1581248450-1-82″][vc_column_text]Det finns två huvudmetoder för företagsvärdering: avkastningsvärdering och relativvärdering. Ofta tillämpas metoderna parallellt för att rimlighetsbedöma resultatet från den första värderingen eftersom de rätt tillämpade bör leda till samma värdebedömning.

Avkastningsvärdering syftar till att värdera ett företag genom att (i) prognostisera företagets framtida avkastning och (ii) diskontera den till nuvärde med en diskonteringsränta (kalkylränta) som motsvarar finansiärernas avkastningskrav på investerat kapital (även kallat kapitalkostnaden). Den mest tillämpade metoden för avkastningsvärdering är DCF-metoden (eng: Discounted Cash Flow method) som anger att värdet på ett företag motsvarar nuvärdet av dess framtida kassaflöden.

Relativvärdering syftar till att värdera ett företag utifrån prissättningen av (i) jämförbara noterade företag (eng: ”trading comps”) eller (ii) trasaktionspriser för jämförbara företag (eng: ”transaction comps” eller ”deal comps”). Prissättningen anges ofta som en värderingsmultipel, så som: ”P/E”, ”EV/EBITDA” och ”EV/EBIT”. Värderingsmultiplarna appliceras sedan på relevant värdebas (t.ex. EBITDA) från företaget du vill värdera.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vilka är de vanligaste multiplarna vid företagsvärdering?” tab_id=”1581248450-2-29″][vc_column_text]De vanligaste värderingsmultiplarna är:

  • P/E: marknadsvärdet på eget kapital (dvs. aktiens pris) i förhållande till resultatet efter skatt. Denna multipel går alltså endast att härleda från noterade företag.
  • EV/EBITDA: troligtvis den vanligaste multipeln. Motsvarar värdet på operativt kapital (enterprise value) i förhållande till rörelseresultat före avskrivningar.
  • EV/EBIT: värdet på operativt kapital (enterprise value) i förhållande till rörelseresultat efter avskrivningar.

Det finns flertalet andra värderingsmultiplar som är mer företags- och branschspecifika. T.ex. används ofta P/B (eng: Price-To-Book) för att värdera banker och andra finansiella institutioner. Ett annat exempel är EV/Sales som kan appliceras på företag som har negativt resultat.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vad är skillnaden mellan enterprise value (EV) och equity value?” tab_id=”a3ffae8e-b775-8″][vc_column_text]Enterprise value (EV) är ett vanligt förekommande mått på det totala marknadsvärdet på ett företag. EV är summan av vad ett företag är värt för samtliga investerare, det vill säga för både aktieägare och långivare. Det kan betraktas som det teoretiska priset för att köpa hela rörelsen, det vill säga priset för att köpa samtliga aktier samt betala av dess lån.

EV definieras som:

enterprise value

eller:

enterprise value

EV beräknas således genom att summera:

  1. (+) marknadsvärdet på eget kapital, vilket för börsnoterade företag är antalet utestående aktier multiplicerat med aktiepriset, och
  2. (+) marknadsvärdet på skulderna, det vill säga både kort- och långfristiga skulder. Om marknadsvärdet på skulderna är okänt kan de bokförda värdena användas.
  3. (-) minskat med likvida medel. Man subtraherar likvida medel eftersom det tillhör ägarna och därför antas användas av köparen för att i betala av en del av skulderna och således minska det teoretiska priset för att köpa hela rörelsen.

Equity value, eller marknadsvärdet på eget kapital, anger hur mycket ett företag är värt för dess aktieägare.

För noterade företag beräknas equity value genom att multiplicera aktiekursen med antalet utestående aktier. Detta kallas för bolagets ”market cap” (market capitalization) och är således värdet för samtliga aktier.

equity value

För icke-noterade företag finns ofta inget marknadsvärde på aktierna. I denna situation får man utgå från företagets enterprise value för att kunna beräkna equity value:

equity value formel svenska

Equity value för icke-noterade företag beräknas således genom att från enterprise value subtrahera marknadsvärdet på företagets skulder och addera dess likvida medel. Marknadsvärdet på skulderna subtraheras för att det representerar den del av företagsvärdet som tillhör långivarna. Likvida medel adderas eftersom de likvida medel som finns kvar efter att andra fordringsägare har fått betalt tillhör aktieägarna.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Kan ett företag ha negativ nettoskuld (net debt)?” tab_id=”87a6fc40-d317-10″][vc_column_text]Ja. Negativ nettoskuld (dvs. nettokassa) betyder att ett företag har mer kassa än skulder. Detta är situationen för t.ex. Apple. Om ett företag har negativ nettoskuld (nettokassa) kommer företagets enterprise value (EV, värdet på operativt kapital) vara lägre än equity value (värdet på eget kapital).[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vad är WACC?” tab_id=”0d7680dd-476b-7″][vc_column_text]Viktad kapitalkostnad (WACC) är en metod för att beräkna ett företags genomsnittliga kapitalkostnad där kostnaden för varje finansieringsform är proportionellt viktad. WACC är en förkortning av engelskans Weighted Average Cost of Capital.

Formeln för att beräkna WACC är:

WACC - formel

Förklaring:

WACC - förklaring

De flesta företag har en kapitalstruktur bestående av både eget kapital och lånat kapital, vilket motsvaras av ”E + D” i formeln. Avkastningskravet för eget kapital (re) och lånat kapital (rd minskat med skattesatsen) multipliceras med respektive finansieringsforms andel av kapitalstrukturen för att erhålla den viktade kapitalkostnaden. WACC används ofta som diskonteringsränta vid DCF-värdering.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][/vc_accordion][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_font=”font-762333″ text_size=”h3″ text_space=”fontspace-781688″ subheading=”Här har vi samlat exempel på redovisningsfrågor som kan dyka upp under en intervju. Om du vill fördjupa dina kunskaper inom redovisning rekommenderar vi våra kurser samt vår ordbok som innehåller fördjupade förklaringar av redovisningsrelaterade ord och begrepp.” el_id=”faq-redovisning”]Redovisning[/vc_custom_heading][vc_accordion][vc_accordion_tab title=”Vad är kopplingen mellan en resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys?” tab_id=”7c7f545e-2da6-4″][vc_column_text]En resultaträkningen, balansräkning och kassaflödesanalys är både indirekt och direkt sammankopplade. Balansräkningen visar ett företags tillgångar och skulder vid ett givet tillfälle. Resultaträkningen visar företagets intäkter och kostnader under en given tidsperiod som har drivits av aktiviteter som har resulterat i förändring av balansräkningens nettotillgångar, till exempel försäljning av en maskin med vinst eller förlust. Resultaträkningen är kopplad till balansräkningen via balansposten ”balanserat resultat” som ingår i eget kapital.

Balanserat resultat vid en viss tidpunkt består av följande poster:

  • Ingående balans
  • + Årets resultat (det vill säga resultaträkningens intäkter minskat med kostnaderna)
  • – Utdelningar
  • = Utgående balans

Balanserat resultat är således det resultat som har balanserats i ny räkning, det vill säga den del av resultatet som inte har delats ut till ägarna.

Kassaflödesanalysen är kopplad till resultaträkningen då rörelseresultatet ofta är utgångspunkten i kassaflödesanalysen, som sedan justeras för poster som (i) ingår i rörelseresultatet men inte är kassapåverkande (t.ex. avskrivningar), eller (ii) poster som inte ingår i rörelseresultatet men som är kassapåverkande (t.ex. investering i en ny maskin).

Kassaflödesanalysen är kopplad till balansräkningen eftersom den förklarar hur och varför kassan har förändrats så som den har gjort eftersom den innehåller den kassapåverkande effekten från alla förändringar av balansräkningens poster under perioden.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vad är goodwill?” tab_id=”41ade656-3f9b-8″][vc_column_text]Goodwill är en tillgång på balansräkningen som uppstår när ett företag förvärvar ett annat företag för en köpeskilling som överstiger verkligt värde av det förvärvade företagets nettotillgångar. Enkelt sagt innebär ett företagsförvärv att det förvärvande företagets kassa minskar med köpeskillingen samtidigt som nettotillgångarna ökar med verkligt värde av de förvärvade nettotillgångarna, dock kommer inte balansräkningen ”balansera”. Förklaringen är goodwill, det vill säga svåridentifierbara ”tillgångar” som förvärvaren har betalat för, så som framtidspotential.

Exempel:

Företag A förvärvar Företag B för 100 miljoner. I samband med förvärvet gör Företag A en förvärvsanalys som fastställer verkligt värde av Företag B:s nettotillgångar till 70 miljoner. I denna situation bokar Företag A upp 50 miljoner som goodwill i balansräkningen.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vad är rörelsekapital / working capital?” tab_id=”50292327-bc2f-0″][vc_column_text]Rörelsekapital (eng: working capital) defineras som samtliga omsättningstillgångar (t.ex. kundfordringar, lager och kassa) minus kortfristiga skulder (t.ex. leverantörsskulder). Rörelsekapitalet är således det kapital ett företag behöver för att finansiera den löpande verksamheten. Generellt innebär en ökning av omsättningstillgångar i förhållande till kortfristiga skulder att företagets kortfristiga likviditetsrisk har minskat.

Rörelsekapital (eng: working capital) = omsättningstillgångar – kortfristiga skulder

Värt att notera är att denna definition inte helt överensstämmer med definitionen enligt kassaflödesanalysen. Balansräkningen delar upp tillgångar och skulder utifrån hur snabbt de kan omsättas (kortfristiga vs. långfristiga), vilket gör det lätt att identifiera omsättningstillgångar och kortfristiga skulder och räkna ut rörelsekapitalet. Kassaflödesanalysen däremot delar upp kassaflödena utifrån om de hör till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Även om majoriteten av rörelsekapitalet ofta hör till den löpande verksamheten finns det dock poster som istället klassas till investeringsverksamheten (t.ex. värdepapper) och finansieringsverksamheten (t.ex. kortfristig av lån).[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Skriver man av mark / land?” tab_id=”866909cc-45ad-7″][vc_column_text]Nej, mark / land anses i de flesta fall ha en obegränsad livsläng och ska därför inte skrivas av.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Varför leder en ökning av kundfordringar till en minskning av kassan i kassaflödesanalysen?” tab_id=”e0dadf72-7acc-4″][vc_column_text]Med denna typ av av fråga kan intervjuaren testa om du har en djupare kunskap om redovisning generellt och kassaflödesanalysen specifikt.

VI har tidigare förklarat att kassaflödesanalysen ofta utgår från resultaträkningens rörelseresultat. Som du säkert vet omfattas resultaträkningen av flertalet grundläggande redovisningsprinciper, bland annat periodiseringsprincipen. Periodiseringsprincipen innebär att inkomster och utgifter ska fördelas (dvs. periodiseras) mellan olika räkenskapsår så att den del som hör till ett visst räkenskapsår redovisas som intäkt eller kostnad under det året. Inkomster ska exempelvis tas upp som intäkter under den period de faktiskt intjänas, det vill säga oavsett när den underliggande inbetalningen (kassaflödet) genomförs.

Alltså, en försäljning av en vara på kredit med omedelbar leverans leder till att en kundfordran bokas upp på balansräkningen och en intäkt på resultaträkningen. Betalningen däremot kanske genomförs 30 dagar senare. Vid leveransögonblicket innehåller resultaträkningen, det vill säga rörelseresultatet, intäkter som inte är kassapåverkande. Med kassaflödesanalysen är målet att förklara förändringen i kassan. Eftersom kassaflödesanalysen utgår från rörelseresultatet måste vi lägga in en justering för att beakta att rörelseresultatet innehåller intäkter som just nu inte är kassapåverkande eftersom varorna såldes på kredit.

En ökning av kundfordringar leder således till en minskning (negativ justering) i kassaflödesanalysen[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][/vc_accordion][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_font=”font-762333″ text_size=”h3″ text_space=”fontspace-781688″ el_id=”faq-guesstimates” subheading=”Guesstimates / brainteasers / market sizing är olika ord för samma typ av övning. Det handlar om att du ställs inför en fråga eller påstående som vid första anblick verkar omöjligt att veta, till exempel: ”Hur många golfbollar får plats i Globen?”. Det engelska ordet ”guesstimate”, som är en kombination av orden ”guess”, och ”estimate”, ger oss en ledtråd om vad det handlar om, nämligen att göra uppskattningar. Guesstimates är ett vanligt inslag vid intervjuer för attraktiva tjänster. Rekryteraren vill med en sådan övning testa kandidatens problemlösningsförmåga. Även om du inte ska på en intervju är det nyttigt för hjärnan att träna på att lösa sådana tankenötter. Dessutom blir du mer allmänbildad. Vi har här inkluderat ett antal exempel. Om du vill träna mer hänvisar vi till vårt kursutbud.”]Guesstimates / brainteasers / market sizing[/vc_custom_heading][vc_accordion][vc_accordion_tab title=”Hur många koppar kaffe konsumerades i Sverige under förra veckan?” tab_id=”1582180589-1-88″][vc_column_text]Lösningsförslag:

  • Andel av populationen som dricker kaffe:
    • Vi antar att ca 20% av populationen är barn som inte dricker kaffe
    • Vi antar att ytterligare 20% av populationen inte dricker kaffe
    • Vi antar att Sveriges befolkning är 10 miljoner.
    • 60% x 10 miljoner = 6 miljoner kaffedrickare
  • Antal koppar per dag:
    • 50% dricker 2 koppar / dag
    • 25% dricker 4 koppar / dag
    • 25% dricker 1 kopp / dag
    • Genomsnitt: 0,5 x 2 + 0,25 x 4 + 0,25 x 1 = 2,25 koppar kaffe per dag
  • Antal dagar:
    • Det frågas efter antal koppar under den senaste veckan. Vi antar att det konsumeras lika många koppar per dag, oavsett om det är en veckodag eller helg. VI kan dock tänka oss att det dricks mer kaffe under veckodagar då de flesta arbetar och är i mer behov av kaffe.
  • Antal koppar som konsumerades i Sverige under en vecka:
    • 6 miljoner x 2,25 = 13,5 miljoner koppar varje dag
    • 13,5 miljoner koppar x 7 dagar = 94,5 miljoner koppar kaffe under en vecka

[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Hur många golfbollar får plats i en Boeing 747?” tab_id=”1582180589-2-42″][vc_column_text]Lösningsförslag:

  • Vi antar att en Boeing 747 är en cylinder med måtten:
    • Höjden (h) = 100 meter
    • Radien (r) = 3 meter
    • Volumen för en cylinder beräknas som: basarean x höjden
      • Basarean beräknas som: pi(3) x r^2 = 3 x 3^2 = 27 kubikmeter ~ 30 kubikmeter
      • Volym: 30 kubikmeter x 100 meter = 3000 kubikmeter = 3 x 10^9 kubikcentimeter
  • Golfbollen är en klot vars volym beräknas: (4 x pi(3) x radie^3) / 3
    • Vi antar att en golfboll har radien 2 cm. Volymen blir således: (4 x 3 x 2^3) / 3 = 32 ~ 30 kubikcentimeter
  • Antal golfbollar: (3 x 10^9) / 30 ~ 100 x 10^6 golfbollar
  • Givet den tätast möjliga packningen för hårda bollar antar vi att endast ca 80% av den totala volymen kan täckas. För teorin bakom rekommenderas denna länk till Wikipedia.
    • Antalet golfbollar efter detta antagande blir: 100 x 10^6 golfbollar x 75% = 75 x 10^6 golfbollar

Disclaimer: Vi vet att 100 meter är för högt givet 747:ans 70 meter, det blir dock avsevärt mycket lättare vid huvudräkning. För att ta analysen vidare kan man beakta inredning etc. som vidare minskar den möjliga ytan som kan täckas av golfbollar.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”En person åker bil samma sträcka (10 km) varje dag och brukar hålla 50 km/h. Hur stor blir tidsvinsten om personen skulle öka hastigheten från 50-60 km/h?” tab_id=”643f844b-f60a-1″][vc_column_text]För att lösa uppgiften kan du använda sambandet mellan hastighet, sträcka och tid (också kallat SVT-triangeln):

SVT-triangeln

För att anpassa formeln till vår uppgift kan vi skriva om den på detta sätt:

SVT-triangel

Tidsvinsten kan vi alltså beräkna som:

  • ((sträcka i km / orginalhastighet) x 60) – ((sträcka i km / ny hastighet) x 60) = tidsvinst i minuter
    • Vi multiplicerar med 60 för att få tiden i minuter
  • ((10/50) x 60) – ((10/60) x 60) = 2 minuter

[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Du sitter på en intervju för ditt drömjobb och får tre kuvert framför dig. Ett av dessa innehåller ett jobberbjudande. De övriga två är tomma. Du blir ombedd att välja ett kuvert utan att öppna. Rekryteraren öppnar ett av de övriga två som visar sig vara tomt. Du blir erbjuden att byta ditt kuvert mot det sista. Bör du göra det?” tab_id=”446a0851-873c-8″][vc_column_text]Ja, statistiskt sätt dubblar du din chans genom att byta. När du gjorde ditt första val hade du 1/3 chans att välja rätt kuvert. Det var dock 2/3 chans att erbjudandet låg i någon av de övriga två. Eftersom rekryteraren har visat att ett av de två övriga kuverten var tomma får du 2/3 chans att välja rätt kuvert genom att byta till det tredje kuvertet.[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][vc_accordion_tab title=”Vad är summan av de första 100 naturliga talen, det vill säga 1-100?” tab_id=”e44f9782-c27f-6″][vc_column_text]För att lösa uppgiften kan du använda formeln för att räkna ut summan av en aritmetisk talföljd:

aritmetisk talföljd

En aritmetisk följd är en talföljd där differensen mellan samtliga två intilliggande tal är konstant, t.ex.:

  • 5, 7, 9, 11, 13, och
  • 1, 2, 3, 4, 5, 6

Om vi vill räkna ut summan av de första 100 naturliga talen ser beräkningen ut på detta sätt:

  • (100 x (1+100)) / 2 = 5050

[/vc_column_text][/vc_accordion_tab][/vc_accordion][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_font=”font-762333″ text_size=”h3″ text_space=”fontspace-781688″ el_id=”faq-m&a”]M&A[/vc_custom_heading][vc_message message_color=”accent”]Coming soon[/vc_message][vc_custom_heading heading_semantic=”h3″ text_font=”font-762333″ text_size=”h3″ text_space=”fontspace-781688″ el_id=”faq-lbo”]Leveraged Buyouts[/vc_custom_heading][vc_message message_color=”accent”]Coming soon[/vc_message][/vc_column][/vc_row][vc_row unlock_row_content=”yes” row_height_percent=”0″ override_padding=”yes” h_padding=”0″ top_padding=”0″ bottom_padding=”0″ overlay_alpha=”50″ gutter_size=”3″ shift_y=”0″][vc_column column_width_percent=”100″ gutter_size=”3″ overlay_alpha=”50″ shift_x=”0″ shift_y=”0″ medium_width=”0″ zoom_width=”0″ zoom_height=”0″ width=”1/1″][vc_separator][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column width=”1/1″][/vc_column][/vc_row]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Scroll to Top